filthy action, impurity, lewdness, filthiness, obscenity.
having a copper bolt.
Որոյ նիդք են պղնձի եւ զօրաւոր.
air-bubble or water-bubble, globule, froath, foam.
(լծ. յն. եւ լտ) πομφόλυξ bulla. իտ. bolla κοίλη νοτίς concavus humor. Ջուր, եւ այլ ամենայն հիւթ՝ պալարաձեւ ուռուցեալ ի վեր՝ յեռալն ի զօրութենէ հրոյ, եւ ի ժքթելն.
Վաղամահ իմն թողանի՝ զօրէն պղպջակի, միանգամայն լինելով եւ անդէն վաղվաղակի կորընչելով. (Նիւս. կազմ.։)
to bedizen oneself with coquetry and too great attention to effect, with studied neatness.
Եթէ ոչ սոքօք պճնեսցի ոք, զի այսպէս ասացից, զնա եւ ոչ գէթ ճանաչել զիրին զօրութիւն ասացից. (Սարկ. խր. ուսմ.։)
strong, robust;
brave, daring, gallant, courageous, manful;
hard, firm, solid, steady.
ἱσχυρός fortis εὕζωνος succinctus συνέχων continens. Որոյ պինդ է կազմուածն. քաջ. քաջագոտի. տոկուն. հզօր. կտրիճ.
Էր այր պնդակազմ ուժով զօրութեան, եւ վարէր ըմբշական ամենամարտութեամբ. (Ղեւոնդ.։)
Պնդակազմ առնէ զառաքեալսն աստուածային զօրութեամբ. (Իգն.։)
ՊՆԴԱԿԱԶՄ. մ. Պնդագոյնս. զօրեղապէս. քաջութեամբ. ուժով. կտրճի պէս.
to give heart, to encourage, to fortify;
to consolidate, to strengthen.
Պնդակազմ առնել. որպէս Սրտապնդել. քաջալերեր. զօրացուցանել. սիրտ տալ.
robustness, stoutness, vigour;
consistence, density, solidity, hardness.
Պնդակազմն գոլ. զօրեղութիւն. կտրճութիւն.
to affirm, to fortify, to consolidate, to confirm, to strengthen;
to tighten, to strain, to restrain, to draw closer, to bind faster, to tie tight;
to constrain, to enforce, to press;
to invigorate, to corroborate, to encourage, to inspirit, to remove one's fear;
to persist, to insist, to urge, to be bent upon, to pretend, to maintain;
— զմէջ or գօտի ընդ մէջ, to gird up one's loins;
to arm or prepare oneself;
— զանձն, to refrain oneself, to keep with in bounds, cf. Ժուժկալեմ;
— զանձն ընդդէմ, to provide against;
— զհաւատս, to confirm the faith.
ՊՆԴԵԼ ԶԱՅԼՍ. որպէս զօրացուցանել, սրտապնդել. պնդագոյնս խրատել. սիրտ տալ.
ՊՆԴԵԼ ԶՄԷՋ, ԶՄԷՋՍ, ԶԳՕՏԻ. ζωννύω, ἁναζώννυμι, περιζώννυμι cingo, accingo, supercingo, circumcingo. Գօտի ածել, գօտեւորիլ. արիաբար պատրաստիլ. զօրանալ. սօթտըւիլ.
to harden, to grow tough;
to insist, to sustain, to be obstinate;
to pretend;
to run, to go quick;
cf. Զկնի;
cf. Զհետ;
ի պահս —, to be rigorous in fasting.
Թէ գիտէին բազումք զօրհաս մահու իւրեանց, ընդ այն ժամանակս եւեթ պնդէին. (Երզն. մտթ.։)
consistence, solidity, fixity, hardness, density, consolidation;
steadiness, firmness, constancy;
stiffness, severity, obstinacy;
strength, vigour;
sustained, unflagging or continued effort, endeavour, care, solicitude, diligence;
— որովայնի, constipation, costiveness;
պահք պնդութեան, rigorous fasting;
բազում, մեծաւ or փութոյ պնդութեամբ, carefully, diligently, eagerly, cordially, earnestly.
Եւ Հաստատութիւն սրտի եւ մտաց, զօրութիւն. ոյժ. արիութիւն.
to gaze, to stare, to look at fixedly, to fasten or fix one's eyes upon, to look upon attentively, to consider, to observe, to contemplate;
cf. Հայիմ.
ընդ որ խելացնորեալք անձանձրոյթ պշնուն (ընդ աստեղս) զբոլոր գիշերս զօրէն յիմարելոյ. (Պիտ.։)
of the same age, coetaneous.
Ելին եւ ի զօրացն պարսից համատիք նոցա. (Խոր. ՟Գ. 37։)
to grow bold, to have the boldness to, to take the liberty of, to allow oneself, to have the courage, to be daring, to dare, to venture;
կարի իմն —, to presume, to take liberties.
παρρησιάζομαι confio, audeo (որպէս թէ Արձակել զանձն, կամ յարձակիլ) Համարձակ լինել, կամ վարիլ. վստահիլ. քաջալերիլ. զօրանալ. իշխել առնել ինչ կամ ասել ազատաբար. յանդգնիլ.
warehouse, storehouse, granary, loft;
larder, pantry;
provisions, furnishing, supplying, victualing;
— զօրաց, magazine;
stores, ammunition;
— անասնոց, fodder, provender;
forage.
to celebrate, to sing the praises of, to praise;
to make public, to divulge, to let out, to noise or rumour abroad, to publish, to make known every where.
Զզօրութիւնս նորա՝ դիւացն համբաւեցին։ Դիւաց համբաւեն զգործս աստուծոյ. (Իգն.։)
to have patience, to be patient, to endure, to suffer, to support, to bear, to undergo, to sustain;
to persevere, to remain firm and constant, to persist;
to wait;
— յամուսնութէնէ, to live single;
to live continently, chastely;
որ համբերեսցէ ի սպառ՝ նա կեցցէ, he that shall endure unto the end, the same shall be saved.
Նեղութեան համբերեցէ՛ք։ Վասն քո համբերի նախատանաց։ Չարեացս ոչ համբերիցեմք։ Բարկութեան տեառն համբերից (կամ համբերեցից)։ Որպիսի հալածանաց համբերի։ Երանեալ է այր՝ որ համբերիցէ փորձանաց։ Համբերեցէք աւուրս եւս հինգ։ Ես համբերես ձեզ։ Եւ ես քեզ համբերի զօրհանապազ։ Համբե՛ր տեառն, եւ քաջալերեա՛ց։ Համբերելով համբերի տեառն։ Համբեր անձն իմ բանի քում։ Համբերից անուան քում։ Վասն անուան քո տէր համբերի։ Որ համբերեսցէ կամ համբերեացն ի սպառ, նա կեցցէ.եւ այլն։
flavorous, savoury, sweet, delicious.
εὕχυμος sapidus. Որ ունի զհամ ախորժ եւ զօրաւոր. անոյշ, քաղցր, իրօք կամ նմանութեամբ. համով.
to render savoury, to sweeten, to season.
Աշխատութիւնն համեղացուցանէ զօր ըստ օրէ ճաշակումն կերակրոցն։ Առոգեալ համեղացոյց զծով մտաց մերոց երկնաւոր խորհրդովքն. (Լմբ. առակ. եւ Լմբ. սղ.։)
to season, to flavour;
to scent, to aromatize, to spice, to powder;
— աղիւ, to sprinkle with salt, to salt.
Համեմել աղիւ կամ զօրութեամբ աղի։ Աղն զկերակուրս կամ զանհամութիւն կերակրոց համեմէ. (եւ այլն. Նար. ՟Կ՟Գ. ՟Ղ՟Զ։ Իգն.։ Շ. մտթ. եւ այլն։)
cf. Համաբնութիւն.
Համէութիւն են տարերք։ Օծ զօրութեամբ զհամէութիւն մարմնոյն քրիստոսի՝ մարմին քրիստոսի. (Լմբ. ատ. եւ Լմբ. պտրգ.։)
persuading;
persuasive;
— լինել, to persuade, to convince;
cf. Թափիչ.
dumb;
speechless, mute, tongue-tied;
— ի ծնէ, born dumb, dumb from one's birth;
— բնութիւնք, babies;
— լինել, or համրանամ, համրիմ, cf. Համրանամ, cf. Համրիմ.
Համր բնութիւնքն երգեցին զօրհնութիւնս ովսաննայիւ,. այսինքն տղայք դեռ անբարբառք. (Եփր. ծղկզրդ.։)
composed of Armenians.
Նախարարք հայակոյտ զօրացն. (Ագաթ.։)
the Armenians.
Հայաստանեայց զօրօք. (Խոր. ՟Գ. 10։)
Armenian.
Ասպատակ սփռեալ հայացիք՝ զամենայն զօրսն պարսից կոտորեալ. (Բուզ. ՟Դ. 31։)
Armenian.
Ազատ ոմն հայեցի զօրաց վասլին որդի տաճատայ իշխանին տարոնոյ։ Խատապ եւ վասիլակ իշխանք հայեցիք (զօրավարք յունաց՝ իբր հայհոռոմք). (Ուռհ.։)
contemplator.
Օձն պղնձի ոչ ունէր զհայեցողսն իւր զօրութեամբն բժշկել. (Լմբ. իմ.։)
contemplation;
speculation;
theorem.
Հայեցողութեամբ հոգւոյն իմաստից զզօրութիւն բանից քննել. (Շ. ՟ա. յհ. ՟Ժ։)
to look, to give a look, to cast the eyes on, to see;
to look upon, to gaze on, to consider attentively, to look in the face, to observe, to contemplate, to speculate, to weigh well;
to take care;
to concern, to regard;
to have in view, to aspire to, to aim at;
to face, to front, to look on, to overlook;
գեղեցիկ հայելով, handsome, elegant, beautiful, charming;
— ի վեր, to look up;
— ընդ պատուհանն, to peep or look in at the window or through the window;
— գաղտագողի, to look stealthily at;
պշուցեալ — յոք անյագ, to gaze with greedy or devouring eyes at, to stare at;
— յայրատս or յայրատութեամբ, to look at impudently, lustfully, lewdly;
— յոք սիրով, գորովալից աչօք, to look at lovingly or tenderly, to look sweet upon, to cast sheep's eyes on, to ogle;
— խանդաղատանօք, to gaze on dotingly, with fondness, with glistening eyes;
ընդ ակամբ — յոք, to look scornfully at or with contempt;
— մտօք, to contemplate, to muse on;
ոչինչ հայեցեալ ի, in spite of, despite;
մինչդեռ նա այսր անդր հայէր, as he looked about or around.
Հայեցաւ ի նա։ Ամենեքեան հայէին ի նա։ Աչք ամենեցուն ի նա հայէին։ Բնաւ հայէի իսկ ի քեզ։ Հայեցաւ նա ի բարձանց ի սրբութենէ իւրմէ։ Մարդ հայի յերեսս, եւ աստուած ի սիրտս։ Հայեսցո՛ւք ի զօրագլուխն հաւատոց։ Հայեա՛ց յաղքատութիւն իմ, կամ յօգնել ինձ։ Հայեցեալ յերեսս ձեր։ Ոչ հայեցան յիս մերձաւորք իմ։ Ոչ հայեսցի յիս ակն տեսողի։ Հայեցան առ նա ի խոնարհ։ Հայեցար յերկիր։ Հայել ընդ պատուհանն, ընդ վանդակապատն, ընդ նա, ընդ իս, ընդ երեսս սոդոմացւոց. այր ընդ ընկեր իւր, եւ այլն։
like Haig, valorously, courageously.
Իբրեւ զհայկ՝ ահաւոր զօրութեամբ, ուժով. հսկայաբար. դիւցազնաբար.
Haig-hearted, courageous, dauntless, intrepid, valiant, bold, manly.
Ունօղ զսիրտ եւ զքաջութիւն հանգոյն հայկայ. հզօր. արի.
paste;
dough;
— հարականել, to knead.
Ա՛ռ ժողովուրդն զհայսն իւրեանց, մինչչեւ խմորեալ էր։ Եփեցին զհայսն նկանս բաղարջս։ Առ հայս, եւ թրեաց, եւ արար բլիթս։ Կանայք նոցա հայս հարկանեն՝ առնել կարկանդակս զօրութեանց երկնից. (Ել. ՟Ժ՟Բ. 34։ ՟Բ. Թագ. ՟Ժ՟Գ. 8։ Երեմ. ՟Ե. 18։)
father;
papa, pa;
dad;
father, chief;
founder;
author, inventor;
— մեր, the Lord's prayer;
— երկնաւոր, գթութեան, heavenly Father, God of mercy;
հարք եկեղեցւոյ, the fathers of the church;
հարք միանձունք, old anchorites;
հարք մեր, our fathers, forefathers, ancestors;
— աշխարհի, Adam;
յարգոյ —, Reverend Father;
բարեյիշատակ —ն իսահակ, Father Isaac of blessed memory;
— սուրբ, holy father;
— խոստովանութեան, confessor;
հոգեւոր —, spiritual father;
— հայրենեաց, ժողովրդեան, աղքատաց, father of his country, of the people, of the poor;
քերթողաց —, father of Armenian literature, Moses of Khoren;
— պատմագրաց, father of history, Herodotus;
— եւ մայր, father and mother, parents;
որդի ի հօրէ, from father to son;
— իբրեւ զ—, like a fatherly, paternal;
ազնիւ, բարեգութ —, good, tender father;
— սիրտ, գութ, սէր հօր, the heart, tenderness, love of a father, paternal, fatherly affection;
սիրել, պատուել զ—, զօրավիգն լինել հօրին, to love, honour and succour one's father;
յաւելուլ առ հարս, to go the way of all flesh, to go to kingdom come, to die;
ննջեաց ընդ հարս իւր, he slept with his fathers;
— որդւովք բերկրեալ, a father happy in his children;
— մարդպետ, kislar-agasi, master of eunuchs.
paternity.
Ամենայն հայրութիւն եւ որդիութիւն (յաստուծոյ) պարգեւի մեզ. եւ երկնայնոց զօրութեանց հոգեւորապէս այսպիսւոյս հայրութեան եւ որդիութեան կատարեցելոյ. (Դիոն. ածայ.։)
to be driven or cast away.
Իմանալի բնութիւնն (մտաց), ոչ առաւելեցելոյ մարմնոյն, արտաքս մղեալ հանանի։ Ոչ ամենայն իրօք ի բաց կորզեալ հանանի սորա ըստ զգայութանն զօրութիւն. (Նիւս. կազմ.։)
cf. Հանապազորդ.
ՀԱՆԱՊԱԶՈՐԴԵԱՅ ՀԱՆԱՊԱԶՈՐԴԵԱՆ. որ եւ ՀԱՆԱՊԱԶՈՐԴ. ὐπερούσιος, καθημερινός quotidianus, assiduus. Որ ինչ լինի անդադար օր ըստ օրէ. հանապազօրեայ. յաւէժական. ամմէն օրւան, շարունակ.
cf. Հանապազորդ.
ՀԱՆԱՊԱԶՈՐԴԵԱՅ ՀԱՆԱՊԱԶՈՐԴԵԱՆ. որ եւ ՀԱՆԱՊԱԶՈՐԴ. ὐπερούσιος, καθημερινός quotidianus, assiduus. Որ ինչ լինի անդադար օր ըստ օրէ. հանապազօրեայ. յաւէժական. ամմէն օրւան, շարունակ.
to continue, to persevere, to last, to endure;
to frequent;
ոչ —, to discontinue, to interrupt, to cease;
— յաղօթս, to continue instant in prayer.
Հանապազորդել առ նա ոչ զօրէին. (Իգն.։)
repose;
refreshment, relaxation, recreation;
ease, tranquillity;
convenience, wellbeing, leisure;
pause, rest, intermission, truce, cessation;
station, abode;
tomb;
repose, sleep, death;
quiet, tranquil, peaceful;
—գստեամբ, conveniently, comfortably;
at one's ease or leisure, leisurely;
—գստեան ժամ, compline;
—գստեան շարական եւ աւետարան, hymns and gospel in burial service;
—գստեան պաշտօն, requiem;
— առնուլ, to take rest, to be at rest, to repose;
— տալ, to rest, to repose;
թողուլ ի —գստեան, to leave or let alone;
— առնել բանի, to end a discourse.
like, similar, conformable, equal, uniform.
Ցուպ ի ձեռս առեալ (սուրբ նիկողայոս) զզօրութիւն փրկչին՝ հանգունակատիպ սքանչելի հրաշիւք. (Տաղ.։)
peaceable, quiet, calm, tranquil, mild;
moderate, staid, sedate, grave, sober;
—, —ս, gently, softly, mildly, tranquilly, slowly;
— լինել, կալ, to remain quiet or tranquil;
— լինել, to have patience, to be patient.
Ի սիւք հանդարտ զօրինակեալն մարիամ. (Շար. հանգէտ յն. ձայնիցս։)
to tranquillize, to appease, to calm;
to render tranquil, to soften;
to be appeased, calmed, tranquillized;
to abate, to be settled, to diminish, to assuage;
to hold one's peace, to keep silence;
to support, to endure, to suffer, to resist, to be able;
— զկիրս, զամբոխեալ միտս ուրուք, to calm the passions, to relieve anxiety.
coat, clothes, garb, attire, wearing apparel;
old clothes;
preparation, show, pomp, magnificence;
— շքեղ, լայն, magnificent, flowing robe;
— առանց խորշխորշանի, garment without folds;
— արքայական, royal robe;
հեծելազն —ք or —անք, riding habit;
— բաղանեաց, bathing gown;
—ք նորք, a suit of new clothes;
— հարսանեաց, wedding garb;
— սգոյ, mourning;
արկանել զիւրեւ — այրութեան, to wear widow's weeds;
ի բաց հանել զ— այրութեան, to put of widow's weeds.
Մեծաւ չուով, անչափ հանդերձիւ։ Զկահ եւ զհանդերձս։ Զհանդերձս պատրաստութեան զօրաց բազմաց։ Ի հանդերձ մեքենայից նետիցն։ Արրձակեաց մեծաւ հանդերձաւ (իբր հանդերձանաւ)։ Առատապէս հանդերձս առնել ի պէտս ճանապարհին։ Որ ինչ պիտի յուրախութեան հանդերձ. (Ա. Մակ. Թ. 37։ ԺԵ. 32։ Բ. Մակ. ԺԲ. 27։ ԺԴ. 12։ Գ. Մակ. Ե. 12։ Ի. 21։)
Եղբարբքն հանդերձ։ Անհամար զօրօք հանդերձ։ Եդովմայեցւովքն հանդերձ։ Աշակերտօքն հանդերձ. եւ այլն։
with, along with, together with;
եղբարբքն —, with his brothers;
— այնու, withal, besides, moreover;
— այսու ամիենայնիւ, all the same, in spite of all that;
after all, however;
— ամենայն թերութեամբքն, in spite of all his faults or defects;
— սոքիմբք, with all that;
at the same time;
այլովքն —, et cetera, etc., and so of the rest, so on, so forth.
Մեծաւ չուով, անչափ հանդերձիւ։ Զկահ եւ զհանդերձս։ Զհանդերձս պատրաստութեան զօրաց բազմաց։ Ի հանդերձ մեքենայից նետիցն։ Արրձակեաց մեծաւ հանդերձաւ (իբր հանդերձանաւ)։ Առատապէս հանդերձս առնել ի պէտս ճանապարհին։ Որ ինչ պիտի յուրախութեան հանդերձ. (Ա. Մակ. Թ. 37։ ԺԵ. 32։ Բ. Մակ. ԺԲ. 27։ ԺԴ. 12։ Գ. Մակ. Ե. 12։ Ի. 21։)
Եղբարբքն հանդերձ։ Անհամար զօրօք հանդերձ։ Եդովմայեցւովքն հանդերձ։ Աշակերտօքն հանդերձ. եւ այլն։
before, in face, in presence of, in front, opposite;
against;
ի —, ի —դիպէ, ի —դիպոյ or —պոջ, before, in front;
convenient, fit, proper.
Ոչ ունիմ զօրութիւն այսքան շնորհացս հանդէպ օրհնութիւն դնել. (Լմբ. սղ.։)
encounter;
coincidence;
—ումն միմեանց, interview, meeting.
Գայ ի հանդիպումն հզօրին։ Փութա՛ ի հանդիպումն իմ. (Արծր.։)
agonotheta, gymnasiarch, agonistarch;
president or chief of a ceremony, assembly, combat, show;
*expositor, exhibiter.
Հանդիսադիրք մարտիցն փախստեայք լինէին. իբր զօրագլուխք։
cf. Հանդիսադիր.
Որոց հանդիսապետ եւ զօրագլուխ քրիստոս է. (Մաշտ.։)
to solemnize, celebrate with pomp or display;
to signalize;
to count, to enumerate;
թատերախաղ —, to play, to act, to perform;
անպարտելի —, to render invincible.
Որ զօր ի մարտ հանդիսացուցանէ։ Զբնական սորա արդարութիւնս հանդիսացոյց առաջի աստուծոյ. (Լմբ. սղ.։)
Ի հանդիսացուցանել եւ համար առնել զօրացն արքունի։ Ի սկիզբն կենցաղոյս հանդիսացոյց յինքեան զդաւիթ ճշմարտեալ. (ՃՃ.։)
to suffer, to support, to sustain;
to last, to endure, to resist;
to be able.
ὐπομένω, φέρω sustineo, fero. (իբր Համ ժուժել, կամ Անդորր ժուժալ) Ժոյժ ունել. համբերել. տանել. տոկալ. որպէս եւ Ուժել. ատակել. բաւել. տեւել. զօրել. կամ մանաւանդ Հանդարտել. բաւական լինել. դիմանալ, կարենալ՝ կրնալ քաշել.